Det är svårt att inte smälta när den nyss skrikande bebisen plötsligt skiner upp som en sol och pratar med en genom att göra små ljud. Det är de stunderna som gör att man orkar med när det inte är lika mysigt :P 

Men hur hinner folk med? Jag fattar verkligen inte hur ni andra hinner sköta hus och hem och barn och då är ju många av er själva hemma dessutom. Vi är ju två och det blir pannkaka av allting emellanåt. Är det för att jag är för gammal? för lat? för dålig? eller finns det fler som inte har det perfekt städat och inte alltid hinner med städ, tvätt och matlagning under bebistiden? Det rosaskimrande livet har jag ännu inte fått uppleva om man säger så.

Är musiksugen nu också men avsaknaden av extra armar och timmar på dygnet för att det inte direkt går att göra så mycket åt det just nu!

Tur att barnen är det bästa man har så att man orkar med <3

Syskonen på bild i ungefär samma ålder. Lite lika är de väl? Svårt att se som förälder :)