Och idag har det alltså gått 36 fulla veckor och jag går in i den 37:e veckan... 27 dagar kvar... sjukt!!!!

Jag ser inte riktigt ut som jag ska men det tar jag tag i sen :)

---------------------------------------------------------------------

från www.familjeliv.se

Kroppen

Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet

Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

Ja, jag tror faktiskt att magen har sjunkit lite - inte mycket men lite. Det trycker absolut mer på blåsan nu. Ibland är det som att han bara ligger och studsar mot den för nöjes skull. Bråkbebis! Vi tror att han ligger rättvänd men får veta mer på måndag när jag ska till barnmorskan igen.

Min vikt vill jag inte veta av nu för jag har gått och blivit konstant hungrig igen - som jag var ett par veckor i mitten - kvittar nästan hur mycket jag äter så känns det som att jag aldrig blir mätt. Inte så roligt.

Det är tyngre nu - och det mesta är jobbigare. Speciellt när jag vet att det när som helst kan börja göra ont mitt i en rörelse när bebisen krockar med allehanda saker som bor därinne i kroppen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Från www.blimamma.se

Bebisen
Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.

Du
Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.
Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.

Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC. Du kan läsa mer om praktiska råd inför förlossningen här.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Och nu kommer den enda magbilden som kommer att visas offentligt... jag har inte så långa armar så jag kan inte ta en bättre bild för jag tänker då inte be någon att ta ett kort på min mage... det är liksom inte riktigt jag.

Det var sååå fantastiskt roligt igår :) Det är nästan så att jag har träningsvärk i både kinderna och magen idag efter allt skrattande.

Först och främst var det roligt i sig att träffa de personer som jag ju är van att träffa och umgås med nästan varje dag annars. När man väl sitter där så är det som att man inte har varit borta en sekund men nu på morgonen när jag sitter här framför datorn istället för med de andra på jobbet så känns det ganska tomt.

Det hände och sas så mycket roligt att det är svårt att redogöra för några speciella grejer men... jag fick en extrem skrattattack som gjorde att allt smink bara rann bort och jag var blöt av tårar i hela ansiktet och en hel del mindre attacker som inte bidrog till några större skador.

Rang och jag valde samma mat och missade att fråga riktigt vad det innebar. Kycklingfilé caprese var namnet... vi var lite skeptiska båda två när det kom in kycklingfiléer inlindade i bacon på någon slags bädd av några potatisbitar och soltorkade tomater. Men det såg såklart ganska fint ut på tallriken.

Hur som helst så skalade jag av baconet (bacon är inte gott) och började skära i kycklingen och vad tror nu händer? Jo, ur den ena änden sprutar det ut en vit sörja... det såg så vansinnigt roligt ut att jag inte kunde sluta skratta. Det gick bara inte. Jag tror till och med att Sahra filmade en snutt... ska försöka lista ut hur hon ska kunna skicka snutten till mig :)

Nästa attack kom när Rang diskret försökte få någon att fixa fram ketchup till den fina maten och Sahra såklart ropar och pekar så att personalen kom dit med en ketchupflaska. Roligt, roligt. roligt!

Mot slutet berättade Sahra om när Oliver lurade Viktor att sniffa vitpeppar och alla som känner Rang vet ju om att hon är extremt nyfiken och ville såklart testa hur det skulle kännas. Så hon satt med peppar på handen huuur länge som helst och försökte våga dra in lite i näsan. Bröllan testade två små sniffar innan Rang äntligen vågade. De sa att det var som en halstablett i näsan så nu vet alla vad man kan göra om man inte har halstabletter hemma :)

Som sagt så var det mer skrattande åt händelser och framför allt kommentarer och berättelser från Sahra, Rang, Therese, Bröllan och Stefan som gjorde min kväll :) och förstås att få se alla andra från jobbet också - roligt att se de som är mammalediga och Lotta som precis som jag också snart kommer att vara det.

Men hur ska jag klara flera, flera månader utan Sahra och Rang? Ni har inget annat val än att komma och hälsa på sen vet ni... och berätta om allt roligt som händer. Tur att jag åtminstone har några här i byn som jag kan umgås med ibland så att det inte blir total social torka.

Och just ja - efterrätt blev det ju också. Persikohalvor med nån chokladskvätt och nåt fick vi :) ganska ok... men päronhalvor med after eight och glass är godare :)