Ja det är ju som "folk" säger. Humöret skiftar otroligt snabbt just nu med allt vad det innebär. Plötsliga skrattattacker förväxlas med stunder av hopplösa snyftningar. Men det är ju så det ska vara... hormornerna löper amok och det tar sin tid att lära känna sin bebis och man vill ju inget annat än att han ska ha det bra. Det gör ont i ett föräldrahjärta när bebis bara skriker och man inte riktigt förstår vad som är fel...

Anton sover på sin pappa nu så jag har duschat och till och med blåst håret och skriver nu ett snabbt inlägg här :)

Igår fyllde han en vecka :) Dagens besök bestod av gammelmoster och gammelmorbror som kom med världens sötaste nalle och världens coolaste kläder :)

Hans mormor kom förbi med en underbar bukett på en veckas-dagen och som vanligt när det är folk här så sov han som en stock. Man kan nästan tro att jag hittar på att han är en skrikande bebis för han har hitills inte skrikit någonting när släktingar har varit och hälsat på.

Idag blir det en premiärtur utanför huset för min och Antons del. Vi ska ner till hans farmor och farfar och fira hans farbror på födelsedagen. Med största sannolikhet kommer vi också att träffa på några kusiner och en faster :) Det blir roligt! Hoppas nu bara att han är lika snäll borta bland folk som han är hemma bland folk :)

... men han sover som bäst när jag inte sover. Sedan på natten när jag vill sova vill han inte sova alls... bara äta och snutta och skrika och greja. Typiskt! Men han är ju söt när han sover så han blir förlåten ganska snabbt :)

Är lite sugen på en ny kamera... den vi har tar inge vidare bra bilder inomhus... men det blir bilder iallafall.

Idag har mormorsmor varit här och hälsat på Anton :) Han fick ett jättegulligt kort och två superfina pyjamasar som han kan ha sen när hösten kommer :) Tack tack!

Myser med min bebis så det blir inte mycket skrivande idag heller men jag tar några punkter medan pappa Dan är uppe och byter på honom. Han tycker inte om när man grejar med hans kläder så jag hör honom skrika... det är oerhört svårt att inte bara släppa allt och springa upp men jag vet ju varför han låter och att det skulle låta precis likadant även om jag gick upp.

Har haft besök av sköterskan från BVC idag... Anton har inte gått ner mer än de 10 procenten som bebisar "får" gå ner i början så vi kanske kan få lite ordning på maten ändå till slut.

Moster Malin har också varit här och hälsat och Linda & Emil också. Fick en jättesöt snuttefilt och ett urgulligt kort :) Tack! Tänk att Emil snart blir 2 år. Vad stor han var nu när Anton är så liten.

Har huvudvärk idag... dricker för dåligt och glömmer lätt att jag också måste äta.

Och just ja... navelstumpen ramlade av inatt... upptäckte den genom att den fastnade under min fot när jag gick i sovrummet - inte så roligt.

Bjuder på en bild från första badet på BB. Han tyckte inte att det var så roligt som ni kanske ser :)

Det är lite overkligt än... att världens sötaste lille Anton helt plötsligt bor här med oss. Han är väldigt otålig - så fort han vaknar och är hungrig skriker han på en gång istället för att gny lite så det blir lätt lite jobbigt när han sen inte blir mätt av det han får från mig. Som tur är får vi ge honom lite ersättning om han verkar behöva det :) Utan amningsnapp och ersättning skulle ingenting fungera här hemma :) Men det är verkligen så att de bra stunderna tar udden ur de jobbigare på en gång. Underligt det där...

Som ni vet så kan man bli lite öm av en förlossning och datastolen är inte till nån hjälp så det får bli korta inlägg ett tag :P Dessutom verkar det som att den yngsta medlemmen i familjen är lite hungrig :)

Bilder på honom, några presenter och min fina blombukett som jag fick av Dan igår när vi kom hem kommer senare i veckan :)

Och så tackar jag för att Anton har så fin släkt - på alla håll :) och för att alla är förståeende när jag är lite osocial och otrevlig nu när vi försöker få ordning på saker och ting här hemma :) och för alla gratulationer såklart :)

06.29 i lördags morse kom han till världen. En alldeles fantastisk liten varelsen. Har lite ont här och där så jag pausar bloggandet ett par dagar till men lovar att komma tillbaka så fort jag kan sitta och skriva ordentligt :)

Vad konstigt det känns... eftersom bebisen har flyttat rumpan till min vänstra sida så blir det bakvänt när han sparkar på mig och rotar omkring därinne. Förut var jag ju alltid lutad åt vänster för att han inte skulle kunna slå mig så hårt på högersidan men nu är jag tvungen att luta mig åt andra hållet eftersom han ligger omvänt... känns konstigt! Är det inte neråt han ska liksom???

Och nu har stackaren hicka därinne igen.

Har precis provat kläderna som jag nyss beställde och förälskade mig i tunikan. Den är alldeles underbart sval och skön!

Glad som jag var tänkte jag förstås att jag skulle gå in och beställa en till i en annan färg bara för att den är så skön och dessutom passar bra för amning eftersom urringningen är korsad och bara att dra undan :P Tror ni att det fanns någon kvar eller? Nope! Inte en enda fanns kvar i annan färg :( Vad sorgligt! och typiskt! Bara för att jag helt plötsligt hittade något som jag själv tyckte var fint. Den sitter till och med okej i ryggen och sådant hittar jag inte ofta...

Det finns en liknande tunika i flera färger hos LaRedoute. Ska jag våga testa? Jag vill ju haaaa.... ska ju ändå vara hemma hela sommaren och då kan man ju ha sånt som är skönt på sig. Men vilken färg i så fall?

Svart    Ultraviolett    eller Bläck   

Men tror ni att det finns kvar där då? Nej... inte om man vill ha någonting före 25 augusti... och man kan ju inte vänta på sommarvänliga kläder i flera månader när sommaren nästan är här nu. Elaka, elaka värld!!!

Ja inte går det fort här inte... han verkar vilja stanna kvar därinne ett tag till.

Som smått hispig och halvhypokondrisk kan även små saker riva upp en hel del...

Igår kväll exempelvis - så blödde jag lite näsblod - hemska hemska grej. Jag blir alltid smått panisk av just näsblod. Jag vet inte ens varför. Hur konstigt är det egentligen att man gör det när man har haft graviditetssnuva i flera månader? Det är ju bara typ ett litet sår i näsan och inget att vända upp och ner på världen för - egentligen. Men uh vad hemskt jag tycker att det är just i stunden.

Den andra grejen jag oroade mig för igår är att min bebis alltid alltid har legat jättelångt ut på högra sidan så att jag var helt säker på att jag har någon missbildning och att han inte kan ta sig ut på grund av den... så det har jag till och med drömt om inatt. Och så när jag legat i soffan en stund i morse (var tvungen att lägga mig i vardagsrummet med fläkten på för det var för varmt i sovrummet) så var magen helt plötsligt alldeles sned åt andra hållet istället. Ungefär som att han därinne kände på sig vad nervös jag är och bestämde sig för att lugna mig några millimeter.

Hoppas verkligen att han inte stannar inne hela helgen. Det börjar bli jobbigt för alla inblandade som väntar nu och det är både direkt och indirekt ganska många :)

Blir förmodligen en liten tur på byn med blivande mormorsmor idag. Men nu ska jag slänga mig i soffan och vila lite till. Sover så extremt dåligt på nätterna nu så det är lika bra att ta det lugnt när jag kan.